Till Anonym666: Jag tror på ett konstruktivt samtal mellan de två parterna, men om den ena inte är förmögen att föra sin egen talan så är det bättre att vända ryggen till och gå hem.
Till Axiom: Precis, hade det varit en normal person hade det aldrig kunnat leda till en dom (eller okej, om det var en kvinna som är offret och en man förövaren så skulle det kunna det)...
Till Axiom: Hah, sant, men å andra sidan så är det få kommunister som är korkade nog att fortfarande tro att revolution och våld i allmänhet is the way to go...
Till Axiom: Det där lät fel när du sammanfattade det... jag slår oftast inte, det händer ibland på ren instinkt men nu var jag tvungen att stoppa mina instinkter och fundera på om det var moraliskt rätt.
Till Axiom, IronyFist: Jag tycker också att det är fel att slå andra, jag örfilar oftast inte ens när det är mentalt friska personer. Men nu blev det instinktivt och jag var tvungen att hejda mina instinkter och verkligen fundera på om jag verkligen kunde utdela den där örfilen eller inte.
Till Axiom: Gör som jag, jag är uttalad pacifist. Dock så hindrar inte det att jag ser krigsfilmer eller spelar våldsamma spel. Bara det inte drabbar min omgivning så är det lugnt ;)
Till Anonym666: Lagen ser hårdare på det när det gäller förståndshandikappade och andra som på ett eller annat sätt kan klassas som "försvarslösa"... Detta gäller dock bara när dom är offret. Om de är förövaren så ses det genast lindrigare på det...
Till Anonym666: Jag är varken domare, åklagare eller advokat. Jag diskuterar endast utifrån vad jag själv tycker och vet. Om du tycker det är okej att försöka lära upp någon som uppenbarligen inte förstår med hjälp av våld så delar vi inte åsikter. Jag skulle aldrig under normala omständigheter förmå mig själv att slå ett barn, en handikappad, min fru eller en åldring - det är bara fel, fel, fel.
Till Anonym666: Sant, men då pratar vi om en mentalt frisk person. Precis som axiom nyss sa så kanske denna handikappade inte bröt mot någon norm i sin värld och kan alltså mycket väl överföra det på något helt annat... Det är för mycket risker inblandade för att vara värt att chansa. Tror enklaste lösningen är att hålla sig utom en armlängds räckvidd.
Till Anonym666: Det är fortfarande en misshandel, och rent lagligt så förbjöds agan i Sverige för ett bra tag sedan. Eftersom du tänkte "läxa upp honom" med hjälp av våld, tänker jag.
Hade han varit en mördare och du offret så hade han fått psykhjälp, inte fängelse. (Parallen; fängelse = misshandel).
Till IronyFist:
Men många som har varit med om små händelser en gång har fått stora men för det.
Att fastna i en mörk städskrubb i 10 minuter kan orsaka klaustrofobi och mörkerrädsla. Eller så kan man överföra det på något som orsakat att man hamnat i städskrubben.
Till Anonym666: Hade du valt att misshandla den förståndshandikappade individen och det hade funnits vittnen till detta hade plötsligt mycket mer stått på spel.
Till Axiom: Jo men menar det. Grejen var att jag hamnade i någon sån där tankevakuum som gjorde att jag inte direkt kunde bestämma mig för hur jag skulle göra från det att jag såg hans hand tills att den landade på mitt bröst....
Hade det varit en människa som kunde tänka klart så hade den vart golvad på ett ellar annat sätt antingen med judo-kast, rak höger eller annan metod som varit lämplig.
Men nu blev jag förvirrad....
Till Anonym666: Rent tekniskt så skulle det funka i teorin. Enda problemet är att det måste ske tiotals gånger för att fastna och då måste det dessutom ske under en "kortare tidsperiod"... Tror tyvärr hela våldsidén är ett lost cause så att säga...
Till Anonym666: Jag hade på min höjd föst undan handen. Om en skarp tillsägelse inte biter så tror jag inte misshandel hjälper heller. Det vore ett grovt övertramp.
För grejen var att han inte förstod när min kille tog bort hans hand och sade åt honom på skarpen att han verkligen inte fick göra så och att min kille var väldigt arg för att han gjorde så.
Hade han fått någon lätt psykisk chock att "oj om jag tar på bröst så slår dem mig" ?
Till Anonym666: Hur som haver så tror jag inte att en misshandel skulle få honom att förstå, "i hans värld" gjorde han förmodligen inget som bryter mot normer. Om han ens kan några normer. Det hade varit skillnad om personen i fråga inte vore efterbliven, då får du avhysa med lätt våld.
Jag visade upp min killes gamla iPod som jag har fått låna och han var distraherad av den. Samtidigt så sträckte den förståndshandikappade killen och tallade på mina bröst.
Hade det varit okej i det läget att klappa till honom?
I alla fall! Min kille är ledsagare för en person som har några kromosomer för mycket... Han är förståndshandikappad och han skulle inte kunna skriva ett verk av Shakespeare om han hade en skrivmaskin och oändligt mycket tid...
I alla fall så visste jag att min kille skulle jobba idag men tänkte inte mer på det. Men så träffade jag dem på mitt lokala Ikeavaruhus.
[fortsättning följer]
