Övernaturliga upplevelser

Hej på er! Känner att jag måste få dela med mig av detta. Har ni någon gång upplevt att ni sett/hört/känt ett spöke/ en ande? Hur var det och skrämde det er? Jag har nästan alltid varit en skeptiker, trots att jag upplevt några små saker i mitt liv, t.ex. när min katt dog så såg jag den några dagar efter i sängen vid fotändan. En och en annan person har nog någon gång känt sig iakttagen och tagit småljud på större allvar än andra. Så jag vill veta, vad tror ni om sånt här? Anledningen till att jag startar denna tråd är också för att jag vill berätta vad som just har hänt mig. Jag och min sambo flyttade för två veckor sedan in i hans pappas och sambos hus för att "vakta" det när de är bortresta på långsemester. Jag har varit i huset massor av gånger innan och aldrig upplevt detta jag nu har gjort. De första dagarna där var helt normala, jag kunde vistas ensam i huset länge och vara i alla rum. Men efter ännu några dagar märkte både jag och min kille att källardörren nere i vardagsrummet hade öppnats två nätter i rad. Vi hade alltså stängt den och sedan på morgonen var den öppen. För kanske tre dagar sedan så började en liten ängel som sitter fasthängd i taket ovanför sängen vi sover i att svaja väldigt mycket. Vi försökte hitta en logisk förklaring till detta men misslyckades. I går hörde jag flera dunkar nedifrån källaren, utan logisk förklaring. Dessutom känner jag mig grymt iakttagen konstant nu, det gjorde jag inte de första dagarna. Jag kan inte vara ensam i huset, något tittar på mig. Visserligen kan det ligga lite paranoia i detta, men hear me out. Det värsta hände inatt. Min kille sover jättehårt, vaknar nästan för inget, och sovrumsdörren var totalt igenstängd. Jag vaknade runt 2.00-2.30 någonstans, antar att jag vaknade pga att jag låg dåligt eller så. Lägger mig till rätta nära min kille och när jag precis ska slappna av och försöka sova igen så hör jag två tunga fotsteg precis där dörren är, det var som att dörren inte ens fanns, och när dessa steg slutat låta så börjar någon frusta, andas jättehögt. Det överröstade min killes andetag som låg precis vid mitt öra. Jag kunde verkligen känna hur något kom för att stirra på oss, det kändes verkligen hotfullt. Detta var ingen dröm, inbillning eller något liknande. Frustningen höll på i flera sekunder och när det slutade så kändes det rent ut sagt förjävligt att ligga där inne. Låg vaken i flera timmar, hjärtat bankade så hårt och svetten bokstavligen rann från hela kroppen. Jag kunde inte väcka min kille heller, fast jag nöp han i armen och puttade på honom. Jag vågade dock inte göra ett pip. Det känns som att detta jag upplever stegrar hela tiden och blir alltmer påtagligt, och nu vägrar jag vara i det där huset något mer, i alla fall sova där. Vad tror ni om detta egentligen? Behöver åsikter och kommentarer om detta.