min prao vecka

Jag öppnade dörren till ett nytt arbetsliv i en vecka. Det här skulle nog bli en rolig vecka, Men jag var ändå lite nervös för hur det skulle gå, Kanske skulle det gå bra, men kanske också dåligt. Jag gick därför sakta upp mot personalrummet. Nervositeten började sakta falla av när jag gick in i personalrummet för där hälsade alla lärare mig välkommen. Sven (min handledare) sa att nu börjar NT-mötet snart. NT-möte är ett möte där skolrektorn går igenom vad som skall göras under veckan. Jag tyckte det var tråkigt och det tyckte tydligen en gitarr- lärare också för han somnade. Han kallas Tobbe och han jobbar också på den här musikskolan. Nu kanske det ska bli roligt tänkte jag samtidigt som rektorn avslutade mötet. Jag hann in i personalrummet, ta en bulle och en kopp choklad innan Sven kom och drog i mig, Han log och sa: Nu ska vi på konferens i två timmar!! Jag visste inte vad en konferens var, men tro mig det är inte roligt. Två timmar av ren tortyr!! Nej, inte tortyr, men någonting hemskt…=S. Jag fick en stor uppgift av Sven, Jag skulle göra ett teoriprov. Jag satte mig vid datorn och nu började jag faktiskt känna mig anställd. Jag anser att musikskolan är en mycket bra arbetsplats. Allt lugnt, mycket bra jobbkamrater och bra lokaler. Jag vimlade nog iväg i mina tankars värld för när jag ”vaknade” så var papperet i skrivaren i skrivaren slut. Halva dagen var redan slut och här står jag med ett halv-färdigt prov. Vad ska jag göra? Ja!! Jag springer till Ingela i informationen. Hon sa att jag skulle… ja hon hann inte prata klart fören Fiolisten Lars kom in i informationen. Han sa: en fågel viskade i mitt öra att papperet tagit slut. Ja… instämde jag. Och på några sekunder fixade han papperet. När provet var klart så kunde jag nästan pusta ut. Nu var det bara orkester kvar. Tänk att jag redan efter en knapp dag känner mig anställd här, fast jag bara ska vara här en vecka. Det fick mig att tänka på om jag skulle kunna jobba som musiklärare… Det är ett trevligt jobb men ändå inget för mig. Jag vill ha ett jobb som har med media eller ett annat tidsfördrivande jobb. Jag har ända sen barnsben hålt på med media saker, så det är inget svårt val. Sven valde estetiska gymnasiet för att musik var och är allt i hans liv… han har jobbat på musikskolan i hela 30 år. Tänk dig 30 år! Att spela trumpet, åka till skolor och gå på en massa tråkiga NT-möten. En riktig upplevelse var när jag var i musikskolans studio med Håkan. Jag visste inte att det skulle vara så kul med studion. Jag fick skapa en låt med hjälp av ett par gummibrickor som var satta som ett trumset. I en studio skulle jag faktiskt kunna jobba. Det är ju riktigt skojigt. Det är rätt svårt att avgöra om ett jobb är bra eller dåligt på bara en vecka. Jag tycker att det var roligt och så… men jag skulle nog inte jobba med detta längre fram i livet. Sista dagen gick snabbt. Idag skulle jag vara med trumläraren Peter. Jag fick vara med på några trum lektioner och sen var det dags att åka hem. När jag gick ut ur dörren som jag för en vecka sen gick nervöst in i så tänkte jag: Tänk, jag har varit ”anställd” här i en vecka nu ska jag gå härifrån… bara efter en vecka. Varför var jag nervös? Det har jobbet var ju inget att vara nervös över… och nästan allt gick ju bra. Men mer tänkte jag inte på det för nu var det ju helg, sen gick jag på bussen.