Nu ska du få lite hjälp från någon som VERKLIGEN har varit där du är just nu...
Jag var såhär i cirka 3 år jag också, och det fortsatte ett år efter studenten. Jag var nere hela dagarna och spelade datorspel, vilket jag älskade samtidigt som jag hatade det.
Jag älskade att spela datorspel för att jag blev någon annan i fantasi världen, jag blev den jag verkligen ville vara på internet, alla som jag spelade med såg upp till mig, jag blev känd i det jag gjorde. Men vad är det för en verklighet? Att vara känd för något man gör i ett rum, en varm sommardag, framför skärmen med kompisar över internet? Det är ingen verklighet man vill erfara, tro mig. Been there.
Men så kom tiden då jag verkligen behövde komma ur allt det jag vara nergrävd i, sluta börja tänka på alla tankar som kom och gick inombords, jag behövde göra något på den tiden jag satt vid datorn. 15tim/dag det vill säga. Det var inte lätt... Men jag började idrotta tack vare min bror, det hjälpte. Jag vägde en bra bit över 100kg, jag har gått ner väldigt mycket i vikt sen dess, är väldigt duktig på det jag gör och jag kommer fortsätta så länge jag lever, jag är en lyckligare människa nuförtiden. Det här var 3 år sen, det kommer bättre tider, tro mig.
Håll ut säger jag bara, du skulle må bättre om du började idrotta inom ett lag eller bara helpt enkelt ta kontakt med någon över gymmet. Vad har du att förlora? Du behöver ju inte berätta något för någon person om ditt liv och vad du går igenom förens du mår bättre. Det här är iallafall mitt tips och DET FUNKADE FÖR MIG.
Och ett bra tips som de tidigare nämnt, prata med din mamma. Jag är VÄLDIGT säker på att hon vet att du mår dåligt, tro mig, mammor vet sånt. Min mamma gjorde det och jag pratade med henne om mitt liv (dock finns det saker jag inte sagt till henne men det är för att då skulle jag säkert börja må dåligt igen, men det gäller att sortera det som är viktigast, minnen är bra och dåliga.)
Du KOMMER att må bättre.