Hej.
Seriöst, hur tänker folk som åker moped i gymnasiet? Är de efterblivna? Förstår de inte att alla ser ner på de?
Vad har vi för mopedåkarstereotyper?
1: Den tysta lilla blonda tjejen som åker moped till skolan bara för att ingen sagt till henne hur fel det är. Hon har dessutom långt till skolan. Brukar köra en scooter med svart/gult eller vit/rött. Självklart med matchande hjälm.
2. Killen som går fordonsprogrammet. Bryr sig inte om vad andra säger om hans gamla Honda MT5, han har ju lagat den helt själv, och den går ju så jämnt! Snusar lös, luktar illa och längtar till det riktiga körkortet.
3. Killen som alltid var efter. Kom med blöjor till förskolan och pokemonkort till högstadiet. När han började 1a året på tekniklinjen ville han ha en moped. En moped som kompenserar för den tiden som gick förlorad i högstadiet, han vill ha en helt ny Derbi Senda. Han åker till skolan och kan knappt köra därför att hans omdöme blockeras av våta drömmar där han blir antagen som skolans kung och äntligen får trycka den där tjejen han varit förälskad i sen lågstadiet. Givetvis blir han inte någon mopedkung, och någon kommentar fälls. Han självförtroende sjunker mer än man trodde var möjligt och hädanefter syns han, strykandes omkring vid sidan av korridoren, bärandes på en hjälm.
Det var stereotyperna jag kom på. Har ni några på lager? Finns det något roligt att berätta om er lokala mopedkille? Har vi kanske en sådan här som skulle vilja ställa upp på ett par frågor?
Senast ändrat 2010-07-16 12:06:24
