Haha, vilket skämt.
Detta inlägget känner jag på mig kommer att kunna bli långt, men jag ska försöka att bara skrapa på ytan. Läs så långt du/ni orkar och dra era egna slutsatser.
Arbetslivet fungerar dåligt
Idag och genom historien ser vi hur massor av människor sliter ut sina kroppar på arbetsplatserna, folk får ont i leder, folk drabbas av förslitningar, folk stressar, folk mår dåligt och får sömnproblem. Varför denna extrema press? Varför denna exploatering av människor? Jo därför att man som företagare tjänar pengar på det.
Idag ser vi hur företag skitar ner i miljön utan att ta ansvar - eftersom det kostar pengar och minskar den så heliga vinsten. En vinst som sedan delvis delas ut till aktieägare dvs dom rika i samhället.
Idag ser vi hur företag struntar så mycket de kan i säkerhetsrutiner, oftast har företag inte mer säkerhet än vad lagen kräver. Varför? Jo därför att det kostar pengar och minskar deras vinst.
Idag ser vi hur företag pressar på för att du ska jobba så hårt som möjligt på arbetsplatserna. På många arbetsplatser får du inte gå på toaletten utan att fråga chefen först. Detta beror på, gissa vad? Just det - man tjänar mer pengar så.
Demokratin haltar
Idag ser vi hur majoriteten av det vi kallar massmedia ägnar sig åt skvaller och sensationsjournalistik istället för upplysande och viktig journalistik. Istället för att någon säger att regeringen jagar vanligt folk som misstänks fuska med bidragen (endast 5% av våra
totala utgifter tros gå till fusk, det innebär att 95% och förmodligen mer går till ärliga människor) medan överklassen skattefuskar (vilket sedan bemöts genom att avskaffa skatten de fuskar med för att "göra svarta jobb vita"...) och skiter i att betala tv-avgiften, så får vi veta om känidsarnas fyllor och om pedofiler som finns överallt, hur lätt det är att bli våldtagen eller rånad och hur farligt det är med kamphundar. Vi matas ofta med ren dynga, varför? Därför att det säljer.
Idag ser vi hur två tredjedelar av makten i Sverige utgår ifrån ett mer eller mindre diktatoriskt system, nämligen näringslivet. Du har en chef som lyder under en annan chef (chefens ord är lag), och högst upp har du en VD och en styrelse, som lyder under aktieägarna. Och gissa vilka som är aktieägarna? Just precis, dom rika. 5% av befolkningen äger 85% av alla akiter, är det rättvist? Är det ett fungerande system när så mycket makt utgår ifrån en så liten grupp i samhället? Dom bestämmer i praktiken det mesta i ditt liv från vilka flingor du äter, till när du får sparken till vilka åsikter du ska ha. Det senare handlar inte om dig som individ utan om samhället, när media t.ex väljer att hänga ut en massa mördare som inte fått så höga straff så vips skriker allmänheten efter hårdare straff. Otroligt mycket makt utgår ifrån en relativt liten grupp vars enda gemensamma nämnare är att dom är rika. Det kallas
plutokrati.
Det kapitalistiska samhället är orättvist
Idag ser vi hur människor inte äger mer än kläderna de bär på kroppen, medan andra har tre-fyra lyxvillor, åker runt i svindyra båtar och äter rysk kaviar. Detta på pengar som dom inte själva har arbetat ihop, utan som dom haft andra att arbeta ihop åt dem. Visst jobbar dom med att hålla koll på allt dom äger, men pengarna de får genom ägande är inte rättmätigen deras. Varje föremål som tillverkas (t.ex en bil) är mer värt än det dom som tillverkat den (de anställda) får betalt, även inklusive arbetsgivaravgift mm. Detta är okej så länge pengarna går till företagets överlevnad, men idag går dem till hutlösa chefslöner, absurda bonusprogram och aktieutdelningar (man ger en del av vinsten till dem som äger aktier i företaget, återigen dom redan rika).
Den gynnar också dom som har råkat födas med rätt egenskaper, och missgynnar de som råkar födas med fel egenskaper. Om du är en driven och hurtig person som inte har så mycket till samvete och som dessutom ser jobb och karriär som din främsta prioritet (istället för t.ex andra människor, familjen, vänner osv), då har du stora möjligheter att bli rik och framgångsrik.
Privatiseringar, en jämförelse mellan gemensamt och privat
Det har gjorts mycket forskning kring privatiseringar i Sverige idag. Mycket av det har varit från högern och näringslivet självt eftersom de har velat ha argument för sin sak.
Vad man har funnit dock är till deras förtret att inom alla områden där man privatiserat har priserna gått upp, kvalitén på tjänsen minskat och personalen har fått det sämre. Alla områden utom ett, nämligen telefoni där priserna faktiskt har gått ner och vi har fått fler tjänster. Men ledsen att göra någon besviken, detta beror inte på att något blir bättre av att konkurrensutsättas, utan för att tekniken har gått framåt (på televerkets tid gick allt analogt via genom kopparnätet, idag går det digitalt via koppar och fiber och bandbredden har ökat miljontals gånger). Personalen uppger i undersökningar att de upplever mer stress, dels pga. att man alltid anställer lite för få, dels eftersom tempot ökat. På t.ex äldreboenden upplever de att de inte kan ge de äldre en rättvis och bra vård eftersom dom har så ont om tid. Färre ska göra mer jobb för att vinsten ska bli så hög som möjligt. Och vi kan ju alla se vad som hänt med priserna på SJ och hur privatskolor (sk. "friskolor") suger åt sig dom duktiga och icke-resurskrävande eleverna medan många som kostar pengar (stödgrupper, extraundervisning, handikappsstöd, osv osv) inte tillåts gå på skolan.
Men är det så konstigt egentligen? När en verksamhet ägs av oss gemensamt, säg ett äldreboende, så vill vi att dom gamla skall ha det så bra som möjligt, att maten skall ha bra kvalité och att personalen som jobbar där skall ha rimliga villkor. Vi har inget intresse av att verksamheten ska ge oss några pengar tillbaka.
Men när verksamheten går över till privat ägo, en sk. privatisering, så vill den nya ägaren göra så mycket vinst han kan såklart. Därför får dom gamla så billig mat som möjligt, dom som jobbar där får stressa som fan eftersom mer personal kostar pengar, och dom gamla får lida. Samtidigt kostar den privata verksamheten oss mer pengar än den gemensamt ägda.
Och det är ju inte så svårt att förstå, om vi äger något gemensamt så går alla pengarna till verksamheten. Då får du den kvalité du betalar för. Men om det kommer in ett vinstintresse så går ju endel av dom pengar du betalar rakt ner i fickorna på några vars enda intresse är att mjölka så mycket pengar ur verksamheten dom kan.
Generellt
Det stora felet med kapitalismen är att den ger fel incitament. Den ger incitament att skita ner i miljön, att behandla sina anställda dåligt, behandla konsumenter illa att tillverka så billiga produkter som möjligt och sälja dem så dyrt som möjligt (genom mördande reklam t.ex) och att försöka lura konsumenten. Ärlighet säljer inte.
Man har också incitament som är ännu allvarligare, men som är svårare att förstå sig på, att folket ska få så lite att säga till om som möjligt och därmed svårare att påverka sin situation (vilket gör det enklare och smidigare för näringslivet att göra det, de är inte onda och vill oss illa, men deras enda syfte är att tjäna pengar och inte att ta hänsyn till vår mångfald), att likrikta människor genom t.ex popmusik och filmer som alla är mer eller mindre likadana, och så vidare.
Ett exempel på hur ärlighet inte lönar sig är den s.k asbest-skandalen. Asbest sågs som ett mirakel-medel, det var bra på att isolera, det var billigt och hade massor av bra egenskaper. Det sålde som smör, inte minst genom mördande marknadsföring. Men så började det dyka upp oberoende forskningsrapporter som sa att asbest ger cancer. Detta var förstås inte bra för företagen som tillverkade/sålde/osv asbest, så man finansierade forskning i ämnet. Och det är ju bra? Nej, för när ett företag finansierar forskning vill man ha något för det, företag är inte välgörenhet heter det ju. Man ville ha forskningsrapporter som sa att asbest var ofarligt. Och för varje rapport som visade att det gav cancer kom det två-tre nya som sa att det var helt ofarligt eftersom man genom sitt inflytande i forskningen (via pengarna man investerade i den) kunde styra den på ett sådant sätt att den gav det resultat man önskade. En köpt forskarrapport helt enkelt. Efter ett tag visade det sig dock att företagen själva visste om att asbest gav cancer, men man hade valt att inte gå ut med informationen. Skandalen var ett faktum.
Detta är dock inte det enda exemplet, det var exakt samma scenario när det gällde rökning. Man hade stora kampanjer där man bl.a fick läkare att ställa upp. Samma sak är det idag, några rapporter visar att snus ger ökad risk för cancer, att GMO-grödor är dåliga för kroppen och kan sprida sig i naturen, att mobilstrålning är farligt och orsakar förändringar i hjärnan, osv. Men vips kommer det nya forskarrapporter som visar att nej, snus, GMO och mobiltelefoner är alla lika nyttiga och hälsosamma!
Ett annat exempel på kapitalismens grymhet är Irak-kriget. Ett krig innebär att enorma summor pengar byter ägare. När ett land skall förbereda en invasion köper man in massor av material, ammunition, bränsle med mera. Sedan under kriget behöver man folk som bygger baser, man behöver mat, man behöver folk som tar hand om latrintömningen, man behöver folk som fixar både det ena och det andra. När kriget sedan är över behöver man bygga upp infrastrukturen igen. Vägar byggs, kraftverk annordnas, telefonledningar dras, någon måste ju utvinna oljan och allt måste förstås rapporteras i media som får otroliga tittarsiffror... Detta leder till näringslivets julafton, jättekontrakt delas ut till allt ifrån hamburger-resturanger till företag som syslar med transport. Därför trycker näringslivet på genom alla tänkbara medel. Media skrämmer slag på folk, oändliga listor med lobby-organisationer lobbar för krig, krigshetsen och pressen från näringslivet blir enorm. Plötsligt är araberna de nya fienderna, plötsligt har de vapen som kan attackera vem som helst, vart som helst inom några timmar. Ingen går längre säker för dessa vilda, massförstörelsevapenbestyckade araber. Förtrycker kvinnor och ber hela dagarna gör de också, gudbevars (detta är förstås ej att jämföra med texasgubbar som förtrycker SINA kvinnor och ber, de är bara goda troende medborgare). Man kan ju fråga sig vart pengarna för alla dessa jättekontrakt går tillslut? Ni gissade rätt, till aktieägarna, till dom redan rika. Just dom personer som tagit beslut om att anlita lobbyorganisationer för krig.
Den belönar dåligt beteende, och straffar bra beteende. När din hund bajsar på mattan säger du inte duktig vovve, och när den hämtar tidningen så skäller du inte på den eftersom det är helt ologiskt och får den att bete sig på ett sätt du inte vill. Varför ska vi då göra samma sak med oss själva?
Att vi inte har det som arbetarna i fattiga länder beror helt och hållet på kommunism (och socialismen som ju är en slags del av den) genom fackförbund som tagit strid för de anställdas rättigheter. Det är som bekant socialismens/kommunismens ide om hur man för samhället frammåt, genom att upplysa och samla människor kring viktiga frågor, vår storlek är vår styrka medan deras pengar och makt är deras styrka. Att vi har allmän och lika rösträtt beror helt och hållet på att vi vanliga människor tog makten ifrån dom rika. Innan 1921 hade rika flera röster beroende på hur mycket pengar man hade medan bönder och vanligt folk inte hade någon alls, och kvinnor fick inte heller rösta alls. De borgerliga politikerna gick som vanligt dom rikas ärenden och var kraftigt emot en sådan fruktansvärt hems demokratisering av landet. Folket visste inte sitt bästa, sa man (konstigt, vart känner jag igen det? Jo justja, debatten om det nya EU-fördraget där vi lämnar ifrån oss massor av makt till EU... var det inte nån förvirrad borgare som sa att EU var ett demokratiprojekt? Hah). Men alla fattade att det förstås handlade om att inte förlora makt. Det är för övrigt samma politik som sänker A-kassan och höjer avgiften samtidigt som man gör A-kassan obligatorisk om man är med i facket. Man försvagar facket och gynnar företagen som ägs av dom rika.
Alternativet
Det är många och krångliga ideer att bena ut här. Men i grunden kan man säga att problemet ligger i den form vi äger och driver företag idag. Främst aktiebolag. Det finns ett par olika sätt att förändra detta, ett av dem är genom att de anställda i ett företag röstar fram sin styrelse. På så vis fungerar företaget som en representativ demokrati, cheferna får av VD och ledning visserligen fortfarande direktiv, men nu är det de anställdas intressen de går och inte dom redan rikas. En chef eller styrelseledamot måste både ta hänsyn till dom anställdas villkor (rimliga löner, bra arbetstempo, bättre företagsvård, bättre säkerhet osv) men samtidigt måste de kunna driva ett företag så att det inte går i konkurs. En anställd som beter sig illa kan fortfarande bli sparkad, och har man inte behov av mer arbetskraft så kan nedskärningar fortfarande göras. De som blir sparkade tas dock omhand av ett väl utbyggt socialt skyddsnät, innan de åter igen är behövda och anställs. Tänk vad mycket pengar som skulle bli över när man minskade aktieutdelningarna på flera miljarder, sänkte de hösta chefernas löner och fick en stabilare ekonomi (demokrati är det bästa ekonomiska systemet). Dessa pengar kunde sedan användas t.ex för konsumtion och förbättra företagens ekonomi ytterligare. Det skulle både höja den materiella standarden samt ge ett tryggare samhälle. Det finns förstås en massa bieffekter av detta, så som att sjukvårdskostnaderna skulle minska, utgifterna för A-kassa och socialbidrag skulle minska, skatteinkomsterna skulle öka och så vidare.
Ett annat alternativ som passar andra företag är gemensamt ägande. Äldreboenden som jag ofta tar som exempel är bra exempel på även detta. Vi har intresse av att de äldre behandlas bra, därför passar det att vi har inflytande över verksamheten.
Ett tredje exempel på den företagarform som är ett enastående alternativ är brukarägda cooperativ som det så vackert heter. Det innebär att t.ex föräldrar som har barn i en skola gemensamt äger denna tillsammans med kommun/landsting/stat. På så vis kan engagerade föräldrar se till att deras barn får en bra skola, samtidigt som stat/kommun/landsting kan utöva tillsyn.
Är detta så konstigt egentligen att kapitalismen är som den är då? Nej, därför att kapitalismen fungerar så att den ger företag ett enda incitament: att tjäna mer och mer pengar, oavsett kostnad i mänskligt lidande. Det är kortsiktigt också, för när man skitat ner i miljön tillräckligt van varken företaget eller de som äger det leva, men man ser inte längre än till nästa kvartalsrapport. Aktieägare kräver avkastning, fixar inte styrelsen det får den avgå, och ingen har ansvaret.
Vi har testat kapitalismen nu och den har visat sig vara en brutal plutokrati som inte drar sig för att starta krig (Irak-kriget ovan till exempel) och förtrycka människor. Det är dags att bygga vidare med andra ideer, testa något nytt.
Ändrat: 2008-05-18 03:17:40